Jag och Frida var på ett hemligt möte imorse. Motvilligt drog jag mig upp från min säng som var varm för en gång skull. Men det är för det bättre. STAY POSITIVE!! hatar optimister..

Jag sitter och lyssnar på Tracy Chapman - Crossroads och blir sentimental och nostalgisk. Jag har haft det riktigt jävla bra under mina år i livet. Kan inget annat än att vara tacksam. Jag kom också på att egentligen skulle jag åka hem om 2 veckor. Hur skadat är inte det då? 6 månader har gått snabbt. FÖR snabbt. Innan jag vet ordet av det sitter jag hemma i eslöv igen och saknar NY. Det är bara sjukt.

Nu ska jag snart dra mig in mot city för Murakami och Luam. Imorgon blir det två balett eftersom jag som vanligt har dragit ut på mina balett klasser och måste ta dom båda en söndag. Bra där Anna..

over and out peeps.