Det är helt skadat sjukt vad tiden går snabbt. Det var precis 1a april och jag beklagade mig över hur jag hatade att alla lurade mig. Nu är det 18 april och snart maj. Vafan händer?! Innan jag ens hinner blinka är det 28 juli och dags för mig att åka hem igen. Inget jag jublar över direkt.

Jag låg ganska länge en natt och pratade med Johanna om hur underbart det var att komma ifrån Eslöv. Jag älskar min familj och mina vänner som jag har i lilla Skåne.. men mitt hjärta finns i New York. Bara tanken av att jag ännu en gång ska lämna mitt hem gör att jag får ont i själen. Min nya familj och mina nya vänner. UUUH, ångest.

Dock så flyttar min älskade Candice in med mig nästa vecka och stannar hos mig i en månad. Det ska bli fruktansvärt skönt att ha henne nära mig innan hon åker hem till Sydafrika igen. Alla åker hem. Candice, BK, Val, Nate.. alla. Det är bara jag och Neha kvar i slutet. Hur fan ska jag klara mig?!

Nej, nu behöver jag en cigg sen måste jag sova för allt detta hemrese snack ger mig fet ångest.

peace.